Jag ♥ rutiner
Semestern är över och jobben rullar in, jag som är timvikarie blir inringd på morgonen åker till olika ställen men jag trivs med de. Innan jag började på viktväktarna såg jag inga hinder i mitt vikarierande och min kost, men efter min entré i dörren hos Hanna så är det jätte jobbigt. Om jag vaknar innan halv 8 och är hungrig måste jag försöka stå på mig och vänta på att dom ringer, då åker jag till jobbet och äter frukost med barnen. Ringer dom inte förrän efter 8 så måste jag försöka få i mig frukost innan, annars fungerar inte min kropp på kvällen då kan vad som helst hamna i korgen på ica.
Just nu har jag jobb ett tag och rutinerna rullar på. Jag går upp äter min rågflingegröt hemma och åker å jobbar antingen äter jag lunch där, då jag försöker fråga vad som serveras nästa dag. I måndags blev de kaos! Då hade jag ätit min rågflingegröt, dom ringde, jag iväg och dagen gick fram till lunch. Pannkaka, shit! Vad göra nu? Den dagen slutade med några pinnar bortplockat från veckobonusen. Men det är ju de den är till för spontana dagar eller något gott som inte är mat... eller som är mat men helt enkelt "kostar" för mycket.
Så jag älskar rutiner. I sommar har det varit sämre med mina rutiner... tyvärr. En vecka i Motala såg ut som följer.
Vi åkte ner till Motala v 28 torsdagen, kom ner råganska sent och drekt när vi kommer ner kommer tova med en ballrrinakakburk full av godis, vill du smaka. Inte ett hej ingenting utan vill du smaka. Men kära vän, nej tack. Den där burken förföljde mig tills hon åkte hem till sin pappa på söndag lunch. Vi grillade på kvällen, inget fel på de och jag gjorde bra val, tyckte jag.
Fredagen och lördage v28 bestod av folkrace i vimmerby. Där precis när vi kom in stod en av mina stora laster, ny bakade munkar. Andas inte andas inte andas INTE! Va min taktik, men på en prommenad på 300 meter är rätt långt att inte andas på om jag inte skulle springa ifrån dom. Nu i efterhand så varför inte? Kalla mig knäpp då, en tjej i shorts linne kylbag och solstol i handen kuta igenom en folkrace depå med huvudet högt och högröd i ansikte i vild panik för att INTE ANDAS. Men detta spektakel ville jag inte bjuda mina folkrace kompisar på, så jag klarade mig faktiskt upp i backen satt där med mina melonbitar och en pepsimax. Kok korv lukten, smög sig runt men jag brydde mig inte för jag hade min kycklingsallad i kylväskan och en stram semester budget så icke en korv!
Paus i tävlingen och min sambo tyckte att vi tar oss en sväng i depån å kollar på något att buda på. Jahaja, jag följer efter med plånboken i handen (kan inte lämna den i kylbagen och inte hade jag lust att ta med hela bagen å släpa runt på) Där, precis när vi kom ner för backen där kom lukten, varför i hela världen skulle mitt mongo till sambo ner i depån. Vimmerby var bara en spontan grej och vi skulle lägga bud i Motala var planen. Vi hade ett bud med oss så varför lägga på någon ruskhink här nere?! Ja där gick jag med min plånbok och strosade omkring, ville inte gå åt munk hållet men efter 30 minuters strosande i övre depån och ett försök att slippe gå brevid munkarna så frågade min sambo om vi kunde gå ner till nedre depån. Jag hade inga fler ursäkter till att gå i övre depån öängre, fanns inga fler kompisar att heja på där, inge värsting bilar att granska. Mot munkarna. Helvete!
Vi gick ner mot nedre depån å de gick faktiskt bra. Tro mig jag dreglade vid munkarna men lät bli.
Då kommer frågan av min pukade sambo, ska vi köpa munk innan vi går upp? NEJ! Så drog jag hela min historia om att veckobonusen snart är slut bla bla bla. Okej svarde han.
De hela slutade med att jag inte orkade med den där lukten mer så min sambo gick vidare i depån och jag gick upp till min solstol. Äntligen! Bara jag min sallad solstolen och en liten korv lukt.
Efter ett tag kom min sambo upp i backen.
"Hjärtat, jag köpte med mig munk som du tycker om"
Mitt älskade hjärta, vad jag älskar honom. Men just i den här situationen då skulle jag kunna ha gjort mycket dumma saker med honom.
Jag ville ju inte ha, svarade jag snäsigt och med en blick som kunde döda.
"Jag köpte 3 choklad och 3 vanliga"
Jag var såld, tack och bock. Jag tog en vanlig och en choklad och tackar gud att svärfar även var där så han kunde äta 2 munkar också så släpp jag äta upp dom, eller trugas att äta upp dom. Men vet ni, jag njöt! Oj vad jag njöt. På kvällen blev de grillat kött och kyckling utan sås och utan potatis men de var det värt.
Som skrivet, jag älskar min sambo över allt annat så tro inte något annat men i svaga situationer som denna tror jag främst ni vikt väktare känner igen sig, med barn sambo eller föräldrar?
Ja de blev söndag och jag tog en lång sovmorgon, åt en yoghut frukost. Gick och sov middag och sen grillade vi på kvällen skruvade lite bil, de va en skön dag.
Måndag hade de flesta rullat ner till Motala av vårat sällskap och festen var i full gång. Men tänka sig att det ska vara så svårt att ta ett nej?! Jag är ingen stor alkohol intagare, jag föredrar en chokladbit en fredag eller lördagkväll framför ett glas vin. Vissa kommer tydligen aldrig förstå eller vilja förstå vad ordet nej tack betyder. Oj vad jag har trugats. Måndagens motion blev med min vän Marinette som visade mig vägen till banan, den där vägen man går som jag undvikit i hela mitt liv men inte nu!
Tisdagen sov vi ut ordenkligt, typ. Kl 9 var det uppställnsing och jag och ett gäng till körde någon slags militär fitnes grej. Å jag var helt dlut efter detta pass. Roligt och skönt kändes det efteråt men under passet, höll jag på att dö! Sen duschade vi och åkte å spelade mini golf. Grillade på kvällen.
Onsdagen började helvetet vi inte visste om, en hel dag med folkrace. Salladen packad, pepsi max och frukt. Mot berget för de bästa med livet, folkrace.
Allt gick jätte bra väl där. De va på kvällen de strulade till sig. Vi var inte hemma förrän 22.30 på k ällen vilket gjorde att kvällsmaten blev jätte sen.
Torsdagen kom, upp vid 7 mot banan. Jag skulle tävla, nervös men frukosten har aldrig varit ett problem på tävling. Jag gick vidare till final dag lördag och även denna dag blev det sent hemma 22. I med kvällsmaten och i säng för Thomas skulle tävla på fredagen. Upp vid 7 och mot banan. Thomas gick också vidare till sin finaldag söndag. Återigen va vi sena hem 23.30. I med mat i magen och sova. Upp ännu tidigare på lördegen eftersom tävlingen börjar redan kl 10, veckodagarna börjar tävlingen kl 14.
Så upp vid halv 6 å dra till banan. Jag kom 2i C funal vilket jag är nöjd över. Denna dag kunde jag inte motstå alla lukter i depån så Thomas och jag gick och åt mat, han tog en kebab tallrik jag en bakad potatis med skagen.
Sent även denna dag, 22.30 i med mat i magen och söndagen kom, upp 5.30 och mot banan Thomas skulle tävla. Även denna dag blev inga bra val och hela veckan känns som att rutiner bröts och man har kastat i sig den maten som stod på bordet eller de man kom åt.
Så på söndagen åt jag de jag ville, började med en mjukglassfrukost, korv med mos till lunch, bakad potatis i depån till middag, sen när tävlingen va slut och vi var tvugna att rulla hemåt för jobbet knackade på dörren måndag morgon, väl hemma blev det pasta och skinksås usch semestrandet tar på krafterna.
Men nu är rutinerna tillbaka min mage är glad och jag är glad. Så vad har jag lärt mig av semestern som resulterade i 0,6+ på vågen. Att det är helt ok att fuska på semestern, men med måtta!
Hörrni, do a change!
